Förlossningen

Posted on by
2

I GP idag så står det lite om förlossningsvården i Göteborg och att det är ett planerat kaos. Jag gissar att de extra hundralapparna i plånboken som var arbetare har fått nu börjar visa var de pengarna kommer ifrån.

Pudd ligger på neonetalen med filt över huvudet.

Barnet har huvudvärk.

Så jag tänkte jag skulle skriva lite om Pudds födelse och lite om saker som jag finner lite märkliga.

Övergången (i gravidtid) så anlände vi till Östra sjukhuset, där vi efter en koll återigen blev hemskickade efter ett ganska otrevligt bemötande. Inte tillräckligt öppen, men det var på gång. Så ytterligare timmar senare, när vi varit hemma ett tag, ringde vi Östra igen för att säga att ”nu kommer vi och vi tänker inte vänta längre” så fick vi svaret att det var fullt, ring till Mölndal. Så då ringde vi dit och sedemera åkte dit också.

Pudd ligger med sondslang, syreslang och har filt över huvudet.

Mat och syredags.

Där konstaterades det att det var dags så vi fick stanna och efter lite om och men så fick vi oss ett rum. Där bemöttes vi trevligt och det berättades att efter förlossningen skulle vi få en fin fika. Värkar kom och gick, tiden gick mest och värkstimulerande dropp sattes in. Fortfarande inget resultat så mer dropp och mer dropp och mer dropp. Bedövning sattes in för att hon skulle få vila lite och tiden gick. Därefter var det dags igen och med detta ökades droppet ytterligare. På magen satt en liten mackapär fastspänd som avslöjade barnets status.

Pudd ligger med sladdar o slangar.

This is the matrix.

Tiden gick och gick och gick. Till slut så kom där ett barn, ett barn som krampade och inte svarade på stimulans så som barn ska göra. Barnet fördes in i ett rum bredvid, jag fick följa med, och de stoppade slangar i barnet för att suga ur eventuell vätska ur lungorna. Men där fanns ingen vätska och barnet fortsatte ha kramp. En läkare ringdes in som tog sig an barnet, vi föräldrar var trötta och där satt vi på rummet utan barn. Vi somnade.

När vi vaknade kom läkaren och pratade med oss. Han hade varit in tidigare när vi sov och beslutat att vi skulle få fortsätta sova en stund till efter denna maratonförlossning med nära på 48 timmars vakenhet.

En skärm som visar syresättning och hjärtfrekvens grafiskt representerad

Släpp ALDRIG blicken...

Läkaren berättade att barnet hade en hjärnblödning och därför krampade, därför hade barnet fått fenemal så att barnet skulle sova. Vi fick titta på barnet liggandes i en plastlåda, kuvös är väl namnet på lådan. Barnet skulle åka ambulans till neonetalavdelningen på Östra sjukhuset som hade mer resurser, vi fick åka taxi.

Sen var det några veckor på Östra och medans barnet låg på neonetalavdelningen så hamnade vi på lättvårdsavdelningen. Förvirrade som vi var fick vi sköta om oss själva bäst vi kunde. Jag rökte, som bekant när man råkar ut för något traumatiskt så tenderar man att röka än mer. Detta samtidigt som Östra, för att mota ut knarkare som stal fan och hans moster över hela sjukhuset, höll samtliga dörrar låsta. Så först fick jag plinga på för att komma in i huset, sen fick jag plinga på den andra avdelningen som inte var lättvårds som hade personal för att be dem släppa in mig på den avdelning där de som inte bedömdes behöva stöd eller hjälp fick vara. Varje gång det var en ny sjuksköterska som jobbade på avdelningen fick jag skäll, sen sa jag att mitt barn låg på neonetalen och var ganska illa däran så blev de snälla. Detta tills nästa sköterska kom och proceduren upprepades.

Jag och Pudd på bild.

Far är rar. Ser ni att jag instinktivt stöttar huvudet... fast jag är pappa. =)

Neonetalavdelningen på Östra var fenomenal, de uppmuntrade att man skulle plinga på deras dörr alla tider på dygnet för att spendera tid med sitt barn. Klappa på det, och när det var dags för sondmatning sitta och trycka in näring i slangen som de dragit via näsan ner i magen. Maskinerna med livstecken, som hela tiden höll koll på hjärta och syre var som en drog. Man tittade och tittade. Ibland sjönk syret och då började det plinga som tusan. Då fick man dra igång och flusha syre, en liten slang med tratt i ändan som översköljde barnets ansikte med syre. Då blev värdena bättre igen.

Så höll det på, barnet låg och sov flera dagar och hade en filt över huvudet för barnet hade huvudvärk. Men i takt med dagarna som gick så vaknade barnet mer och mer, men samspelade inte riktigt så som andra barn gjorde nere på lättvårdsavdelningen.

Pudd ligger o kämpar för att lyfta huvudet.

Far hjälper inte, han tar kort.

Till slut fick vi ett rum uppe vid neonetalen, där man kunde ha sitt barn ibland och umgås som familj. Och ytterligare några dagar senare fick vi åka hem.

Ett mantra som repeterades bland all personal var -”Det kommer ordna sig, det kommer bli bra. Barn är olika i starten men de kommer ikapp.”

Vi spolar fram sex månader i tiden som vi varit hemma och vant oss av med de plingande maskinerna som gav oss trygghet. Om nyblivna föräldrar är nervösa och stirrar på sitt barn är det ingenting mot om barnet hade det lite motigt och dessutom tappade syresättningen så ett ilsket larm började plinga på BB. För utan maskinerna, hur ska man då veta vad som händer i barnet?

I alla fall stod vi där i ett rum hos en doktor på Östra sex månader senare. Ingen hade sagt något men vi hade haft frekventa besök hos en annan läkare samt hos sjukgymnast i stort sett sen barnets födelse. Läkaren, som var neurolog, kom in och tog en kik. Sen ba, som en blixt från klar himmel. -”Han har en CP-skada”. Och så var det med det. I retrospekt så inser jag att det var det bästa sättet att få beskedet på, rakt fram och inga krusiduller. För annars tar man varje flyktväg som presenteras i tveksamma budskap. Jaha, så kanske det är något annat som är bättre. Vadå bättre?

Pudd har vansinnig frisyr efter kladdet i håret efter eeg-undersökningen.

Sådär nöjd efter vaken natt och EEG-undersökning där det inte gick att sova, för blir man trött när man går upp tre på natten? Inte den här i alla fall..

Nu är barnet sju år och går under internetpsedonymen Pudd. Eller Senõr Pudd mellan varven. Han har fortfarande en CP-skada, och så har han fått epilepsi också. Om man kopplar loss den kognitiva förmågan från den fysiska nedsättningen så har man en skala som heter GMFCS (Gross Motor Function Classification System) med betygen 1-5. Där 1 är ett lätt rörelsehinder och 5 är närmare kolli som behöver hjälp med allt. Märk väl, detta handlar enbart om de fysiska nedsättningarna fristående från eventuella andra doningar i tänkandet. Pudd ligger på 4, vilket betyder rullstol, hjälpa med det mesta, klä på, gå på toa, ta sig fram, hävda sig, skapa förutsättningarna för kommunikation då den verbala förmågan är kraftigt försämrad. Just prat är en ganska avancerad motorisk process.

Jag gjorde en anmälan till PSR (Patientskadeförsäkringen) men fick avslag med en motivering som kort sagt mer eller mindre sa: NEJ! Hjärnblödningen har inget med skadan att göra, det vet vi. Vad som orsakar skadan är vi osäkra på, vi är bara säkra på att hjärnblödningen inte har med saken att göra. Jag har också pratat med en expert i området, fördelen med att bo i en stad som Göteborg är att väldigt många experter är man i direkt kontakt med i behandlingen av sitt barn. Hon sa ungefär samma sak att det nog inte hade med hjärnblödningen att göra och att orsaken var osäker.

Men… för jag är allt fortfarande lite skeptisk. Normalt sett så kan man klassificera in CP-skadan i typ av skada, eller vilken symptombild skadan ger. Unilateral eller bilateral spastisk diplegi, dyskenetisk och lite annat bös. Pudd är sju år, han har fortfarande inte hittat in i sitt fack. Han är lite av varje. Så hur kan man ha två symptombilder? Logiken borde väl vara att det är två skador på hjärnan. Kanske en av dem beror på hjärnblödningen trots allt? Nog för att barn repar sig bättre än gamlingar, men ändå, en hjärnblödning är ändå en hjärnblödning.

Jag har dock släppt detta nu. För man blir nog snabbt galen om man rotar vidare i skiten och det blir som en kamp mot ett system. Dessutom så är världen inte sen att kasta på en nya kamper att utkämpa. Spårvagnar man blir avslängd ifrån för att man sitter i rullstol, hjälpmedel som förvägras av kostnadsansvariga som säger att det är för dyrt även om de faktiskt gör barnet billigare i längden inom vården. Eller andra hjälpmedel som kostar 40000 där ett annat alternativ som är bättre kostar 10000, men byråkratin tillåter det ej för det finns sortiment och upphandlingsprocedurer från helsicket. Ja ni fattar, och med de neddragningar som görs inom förlossningsvården, kan man lätt säga att det är betydligt fler inrättningar som sparar in i samhället. Senast i förra veckan fick vi inte köpa de normala ortopediska skorna som vi alltid har köpt för de är bäst för oss, för de finns inte längre i sortiment. De är för dyra, så istället får vi köpa (subventionerat dock) skor som är svåra att sätta på och som inte skyddar lika väl mot Rysskylan.

En glad Pudd.

Livet blir ändå bra i slutändan. (Klicka för större.)

Just i detta nu är jag sjukskriven själv, alla kamper har tagit ut sin rätt och jag har gett upp i stort sett allt vad gäller det ni kallar ett liv. Ständigt pank, aldrig kan man göra något roligt. Och gör man något roligt så är det förenat med tungt arbete. Att ens tänka på mecket att ansöka om personlig assisten får mig att bli potentiell självmordsbombare av pur frustration. Men jag har fått hjälp, eller fått in en fot i dörren där jag hoppas jag ska få hjälp. Det verkar bra så här långt.

Troligtvis är en stor del av min totala utmattning ett resultat, inte att jag har ett barn med funktionsnedsättning, utan i jobbet för att detta barn ska få vara en del av den värld där vi lever.

Och det jobbiga är att någon som man älskar så mycket som sitt barn kan ta så mycket energi bara genom att finnas.

En sak som stör mig på ett sätt. Är att vi aldrig fick en välkommen till världen-fika. Uppenbarligen, och det har vi fått känna på vid fler tillfällen, är vi inte riktigt så önskvärda som andra.

Pudd ser lite nöjd och filosofisk ut.

En söt CP-unge. (Klicka för större.)

Så se till att ha en ”normal” förlossning. 2 av 1000 födda barn får en CP-skada, och så är det bara. Risken som jag ser det är att risken för komplikationer ökar när det blir platsbrist och indragningar som inte kan sättas in i tid när det blir skarp situation. Och tro mig, det blir dyrare för alla både ekonomiskt men också livskvalitetsmässigt när det inte blir som man har tänkt sig. Det är inte säkert att det blir dåligt, men det kommer bli annorlunda. Och vägen till acceptens är ibland lite lång…

Regn Vodka

Posted on by
Reply
Fula betonghus, förfallna

Motsatsen till det här.

Häromdagen skrev jag ju om mina tandborsttankar, som är typiskt en sådan där biprodukt av min hjärna. Tänkte skriva om en annan idé som jag fick när jag satt på en lunchrestaurang i Falkenberg när jag jobbade där, i staden, inte på restaurangen.

Jag hade snurrat i sprittankar tidigare men det var när Absolut såldes som en solklar idé dök upp. Och när de kommer så går det fort och det är mycket som bubblar upp. I alla fall så var min tanke såhär.

Ekologisk premium vodka

Det första jag tänkte på var själva produkten. Dock så anser jag att den smakmässigt ska ligga lite mer åt det ryskspritiga hållet gentemot Absoluts lite oljiga smak. Exakt hur den skulle smaka, ja det är ju ett utvecklingsarbete hur fan det nu skulle gå till att forska fram sitt eget vodkarecept utan att åka dit för hembränning.

I alla fall skulle alla råvaror vara ekologiska och förstklassiga samt från Sverige. Vattnet skulle vara av yppersta smakkvalitet med så lite bismaker som går att finna i detta avlånga land. Och i slutändan skulle där vara en ren, frisk och ekologisk vodka med 42% alkohol. Jepp, inte 40% utan 42%. Skiter i om man trillar upp i en högre alkoholskatt, 42% skulle den vara, punkt slut.

Förpackningen

Här är det lite intressanta enligt min egen mening. Flaskorna skulle vara handblåsta i glasriket i småland. Det finns ju massa värdefull kunskap där nere som jag förstått inte kommer till sin rätt i spåren av konkurser och nedläggningar. Ihop med glasblåseriet skulle även destilleriet ligga. Småland är ganska bra avstånd från södra europa och dess turister.

I alla fall skulle flaskorna vara av årgångar. Så som Blossas glögg ungefär som har nya smaker. Istället skulle här nya formgivningar förekomma varje år, och flaskorna skulle bli vackra (smaken är som baken dock) skapelser.

Dessa flaskor skulle sedan packas i små fina trälådor med en handmålad liten bricka på.

Å det finns så mycket begåvade formgivningsmänniskor i detta land så att finna tag på inspirerande designer skulle nog inte vara några som helst problem.

Namnet

Som rubriken säger så är namnet på denna fantastiska vodka i sin fantastiska förpackning: Regn Vodka. Jag må vara fenomenalt usel på att skapa visuella gestaltningar, men ni anar inte hur mycket vackert jag skulle kunna kräma ur en begåvad människa vad gäller marknadsföring. Sen med andra människors begåvade input också. Focking gåshud.

Avrundning

Detta är inte någon a-lagsvodka i alla fall. Tanken är att det ska vara mindre upplagor, för man kan inte anställa hur många glasblåsare som helst. Samt att det prismässigt skulle ligga närmare tusenlappen för en flaska. Men det är inte förpackningen i sig utan i flaskan ska det vara en förstklassig ren vodka. Ren som regn, fast med schwung. En dålig vodka blir inte bra av förpackningen och en bra vodka måste inte ha ful förpackning. Det går att kombinera det bästa av två världar.

Det fanns en herre som remixade absolutflaskor till vattenkaraffer och doningar. Han skulle lätt få göra lite coola biprodukter vid väl valda tillfällen. Litar på att hans kreativitet klarar av det så detaljstyrning från Regn skulle inte vara aktuellt. Det skulle bara bli coolt.

Och varför 42%. Livets vatten kan inte ha någon annan alkoholhalt. Och hade jag dragit in drömvinsten på Lotto, så skulle jag nog fan har försökt sjösätta detta.

Patent

Posted on by
1
Disktrasa med handavtryck av smuts

Dags o städa upp skiten?

På twitter häromdagen så sa jag något i stil med att patent håller tillbaka den mänskliga utvecklingen och fick därefter ganska snabbt standardsvaret att hur ska företag vilja satsa resurser på att utveckla produkter om de inte kan patentera sina lösningar och tjäna pengar på dem. Ekonomiska incitament alltså.

Och sagt som så, så har jag inte mycket att säga mot detta. Men min uppfattning av patentsystemet är att det tyvärr inte fungerar så. Snarare luras små uppfinnare på sina patent av stora företag samt att företag gör allt för att stärka sin egen ekonomiska ställning snarare än att göra bra saker för människan som art.

Håkan Lans som har patent inom färggrafik har ju inte blivit erkänd som upphovsman av ett par företag och det har varit rättsliga processer till förbannelse. För det handlar inte om att man ska repsektera patent utan man ska helt enkelt köra efter devisen, störst kör först. Och varför ska stora företag få knulla små uppfinnare i deras stjärthål och sen hävda att de själva måste få sina patent respekterade? Håkan har ju också patent på ett överlägset positioneringssystem, som USA aktivt motarbetat trots att det skulle effektivisera den kommersiella flygtrafiken och göra det säkrare. Varför? Jo för att ett sådant patent som löser det problemet ska vara inhemskt, och sen ska de tvinga på det på resten av världen och tjäna pengar på detta. Alltså handlar det om pengar och inte om att göra världen bättre. Vi har lämnat apstadiet så varför vägrar vi utvecklas nu när vi har potentialen att göra det?

Läkemedelstillverkarna är ju ena patentgalningar som tar patent efter patent. Men anledningen är ju att mata aktieägarna med pengar och inte att förse behövande med bra mediciner. Faktum är att jag tror de är glada inom läkemedelsindustrin över den vikande folkhälsan med fetma och diabetes, cancer och annat elände. De får ju kränga. Alla som behöver bromsmediciner mot AIDS får ju inte det för de har inte råd, och det blir ett jävla liv när Indien som inte respekterar dessa patent gör billiga mediciner och vill sälja till de fattiga.

1980 lyckades ju Ananda Mohan Chakrabarty ta patent på en bakterie, som först nekades då det inte ansågs gå att ta patent på liv. Men efter överklagande så gick det bra, och sen dess har få företag samlat på sig patent på gener och whatnot som tidigare inte kunde tas patent på. Mig veteligen handlar patenttävlingen där inte om att göra det bättre för människor utan att äga de analyser och behandlingar som vi kan behöva. Så det som vi förut kunde analysera med blodprov måste nu skickas utomlands till ett speciellt företags analysenhet eftersom deras patent hindrar oss att göra det vi tidigare gjort och till en betydligt högre kostnad.

Efter detta har kommersiella utsäden gjort entré som av ägarna aktivt jobbas ut på marknaden. T.ex. en bonde i USA gjorde patentintrång när grannbondens då patentskyddade utsäde blåste in på hans ägor och därmed utsattes han för juridiska påtryckningar att gå över till det kommersiella utsädet, alternativet var väl konkurs för patentintrång och därmed också stämd bortom rimlighet. Monsanto är ju en stor aktör inom genmodifierat kommersiellt utsäda. Att neka fattiga människor att odla det de alltid har gjort är ju en nackdel av dessa patent, men också homogeniseringen av utsädestyper är potentiellt livsfarligt. Naturen hittar alltid en väg sägs det ju, det märks väl inte minst på resistenta sjukdomar som nu uppkommer i spåren efter överanvänding av antibiotika. Så en farsot mot en typ av utsäde riskerar att slå ut skördar på global nivå.

Patenttroll är ju senaste tidens tillskott till vansinnet med patenten, de köper upp patent och tjänar sina pengar på att hävda att företag bryter mot dessa och stämma dem. Sen gör de upp i godo, eller får till ett avtal som pumpar in pengar. Dessa företag bidrar inte till utvecklingen överhuvudtaget, för de drivs inte av utveckling utan lever på att hindra andra att utvecklas, utan att det står dem dyrt.

Så vad händer den dagen vi får bra botemedel mot cancer. Som för övrigt verkar stå högst på agendan för att då kan man sälja mer. Att istället titta på orsakerna till det symptom som vi kallar cancer är ej intressant. Varför? Jo för att många av de saker som orsakar cancer finns i allt vi köper, mat, kläder, bilar, tekniska produkter och så vidare. Det talas om en ”kemisk cocktail” som då är en effekt när enskilt godkända kemiska föreningar kombineras i våra kroppar då vi exponeras för betydligt mer än en ”ofarlig” förening.

Och just att tjäna pengar är betydligt viktigare än att göra gott för människan. Att bevara patent och tjäna pengar på dem är viktigare än att faktiskt lösa problem.

I Danmark så avråder man gravida kvinnor från att använda smink. Varför? Jo för att många av dessa produkter innehåller Bisfenol A som kan störa vår fortplantningsförmåga. Vi gör ju oss av med detta genom systemet på 24 timmar men vad appliceras ofta lite då coh då under dagen, jo smink. Just för att det inte går att avgöra vilka produkter som innehåller bisfenol så är det lika bra att undvika alla då det saknas märkning. De första negativa effekterna av Bisfenol antyddes redan 1930 och det är först nu som det har fått fäste att låga doser kan påverka oss mer än vad som tidigare hävdats. Med detta vill jag bara säga att industrin skiter fullständigt i vad som är bra för oss, för att utveckla sig och göra bättre produkter betyder att det kostar pengar för dem. Läs gärna på engelska wikipedia för mer djuplodande material gälland Bisfenol A.

Jag tror att hålla sig till frågan inom ramarna för begränsade frågeställningar gör att man missar de dynamiska effekter patentsystemet har på människan som art. Att vi inte skulle göra världen bättre som art utan de ekonomiska incitament som patenten bidrar med tror jag är bullshit. För tittar man på hur människor hjälper varandra helt utan betalning, hur många som sluter upp bakom open source utvecklingen så ser man att många människor jobbar för att tjäna pengar för att sen på fritiden göra det de älskar utan betalning. Och skillnaden är att jobbet bidrar till det monetära systemet medan det de gör gratis på fritiden utvecklar världen.

När det börjar bli faktum att män får allt mindre penisar till följd av den kemiska exponeringen, först då börjar väl larmen trilla in. För inget får fart på en man så som en mikropenis. Eller så köper de den största Audi de kan finna för att kompensera. ;)

Men var kommer det sluta? Kommer patent tas på att vara blind? Så att du inte kan få ett intyg på att du är medicinskt blind förrän du betalat en analys för att konstatera detta till det företag som äger patentet för syn, och bristen av den. Värre förslag har man hört från fläng galna marknadsliberaler.

Nu ska jag spekulera och bara spilla ut något som inte ens är en hypotes.

Den neurologiska utvecklingen i hjärnan skiljer sig mellan män och kvinnor samt tankemönster. Dock är det bara väldig generell observation. Men i de hormonbehandlingar, som personer som ska byta kön genomgår, så sker även en förändring i hjärnan för att växla över till det andra mer könstypiska mönstret. Dock är det viktigt att understryka att det förekommer variationer inom könen där vissa män har mer kvinnligt mönster och vice versa. Detta är ett område som ingen vågar forska i nästan för det blir alltid ramaskri så fort någon säger att det finns en skillnad, speciellt kognitiv, mellan kvinnor och män.

Men om man kan styra om kognitiva beteenden med hormonbehandling, kan det inte vara så att hormonstörande substanser i vår vardag kan justera våra kognitiva mönster? Homosexuella män visar på skillnader gentemot bigotta gubbar med mer kvinnliga kognitiva mönster. Bisfenol A uppfattas som östrogen i kroppen, alltså kvinnligt könshormon. Givetvis går det inte att säga bu eller bä vetenskapligt men skulle någon våga undersöka hurivida vår miljöpåverkan gör oss mer benägna att bli homosexuella? Problemet med en sådan frågeställning är att den upprör känslor, och jag gissar att många homosexuella män ser det som en kritik mot deras sexuella läggning. Men det enda jag undrar är om det finns ett samband.

Fast om homosexuella är emot det för att det ifrågasätter deras identitet, kemiföretagen är emot det för att det ifrågasätter deras levebröd och folkhälsoinstitutet är emot det för att det inte finns vetenskapligt underlag som pekar på det. Vem ska då finansiera dessa studier? Den kristna högern? Och vem skulle se den forskningen som objektiv?

Eller så kan man anta det nazistiska perspektivet. Judarna försöker göra bögar av alla män så att de kan sälja mer kitchiga prylar och fjäderskrudar i grälla färger. Motivet? Fan vet men är man nazist så vet man att judarna gör allt möjligt av alla möjliga anledningar.

Så för att avrunda. Patent är en god tanke inom vårt marknadssystem som har ballat ur likt vårt marknadssystem i övrigt också har. Det är väl lätt att avfärda detta, men det gjorde även majoriteten förr gällande att jorden var platt. Inte sagt att jag har rätt, men önsketänkande från människor som faktiskt beter sig som hjärntvättade utan minsta tecken till självinsikt ser jag inte som rätt bara för att de är i majoritet. Fråga en mäklare om bostadsmarknaden… kommer bara få till svar att det inte är något ko på isen. Men tro mig, det är skitmånga kor på alla isar.

Halpern (2004) A cognitive-process taxonomy for sex differences in cognitive abilities. Current Directions in Psychological Science, 13(4), 135-139.

Har inget att säga…

Posted on by
Reply

Älvsborgsbron i motljusHar inget att säga… eller skulle man istället skriva Ord som saknar betydelse…

Sitter och klurar på vad man ska blogga om. Men kommer inte på något, det finns så mycket inom mig men så lite som vill ut i den här formen.

Jag är en person som uppskattar saker som fungerar. Jag gillar när folk säger vad de ska ha sagt. Just när det gäller orden så verkar folk som läser bli mer imponerade desto mer liknelser det är. Som om att den som runkar med orden bäst (<—ordrunk) är den som skriver bäst. Kanske är det för att göra något begripligt, att sätta det i sammanhang för att begripa. Mest tycker jag dock att det används för att brodera ut antal tecken så som en amerikansk lärobok där man får betalt i antal ord, och inte i antal bra ord. (<—Typ lite ordrunk)

Politiker är än värre. Bla bla bla bla… Varför använder man ens, ”Vi för en bilateral kommunikation med bla bla bla”? Vad fyller det ens för funktion mer än att distansiera alla så gott det går, som om att ingen kan kritisera ord bara för att personen ifråga pluggat glosor. Hur är det nu det brukar vara? Överanvändning av svårt språk tyder ofta på osäkerhet och ett behov att självhävda sig mot andra och att själv sätta sig över andra, när det är fan så mycket mer beundransvärt att kunna säga det enkelt. Tvåvägskommunikation hade funkat bra, eller att vi för dialog eller vad fan som helst. Bilateral har jag bara hört i sammanhang av medicinska termer. Där fyller det ett syfte att göra språket homogent (<—ordrunk), så alla pratar om samma sak när de benämner något medicinskt.

Reklam, de talar klarspråk men försöker ju ljuga så mycket man bara kan inom lagens ramar. Dvs, vrida sanningen för att sätta sig själv i kontexten (<—ordrunk) där du vill köpa vad fan det nu är de säljer.

Tro om man ska ge sig in i politiken. Kan jag låta sakkunniga och talskrivare fixa my shit. Tro fan om inte Juholt blev matad av sina sakkunniga med fel information ang. borgarna och SD på försvarskonventet. Eller ska jag skriva om saker man kan köpa här på bloggen.. blir jag en del av helheten då. Ba WOW! Onepiece, världen bästa… pyamas. Vet att jag dratta ner i en vattenpöl när vi var borta på besök när jag var liten, runt 7 år eller så, och fick låna en onepiece (även kallad plyschoverall). Som jag skämdes. Ska jag skriva hur snygga alla pedofilbrillor är? Nä knappast.

Tror fan det är dags att stöpa om bloggen igen, passa på o testa drupal också kanske. Se hur det ter sig. Tror fan jag gör så.

so long… Bloggen lär väl raderas här någon dag när jag känner för det.

Tandborsttankar

Posted on by
Reply
Tandborstar

Foto från flickr, länk på bild till källa.

Jag kan inte få min hjärna att sluta göra associationer. Tänkte jag slänger in ett inlägg vad som hände på bråkdelen av en minut häromdagen för att beskriva lite hur jag tänker eller hur min hjärna tänker åt mig. Ni ska veta då att mina intressen ligger i att gnälla, film samt funktionshinderrelaterade frågor.

Jag står och ska borsta tänderna och har dagen till ära köpt en ny tandborste. Jag bryter upp förpackningen och tanken dyker upp. ”Vad är en tandborste gjord av för typ av plast, är det månne omstridda material?” Utan att ta reda på det, utan jag förutsätter att industrin för tandborstar inte anammar försiktighetsprincipen ur miljö/hälsoperspektivet.

Så vad tänkte min hjärna då?

Jo man skulle skapa tandborstar utifrån material som är genomtänkta ur först och främst perspektivet skador på människor, den mekaniska rörelsen kan man ju anse frigör material i munnen och finns det då material som är kritiserade för hur de tas upp och behandlas i människors kroppar? I nästa steg så gäller det miljöpåverkan, vad händer när de förbränns? Man har ju hört om plastpartiklar i havet som ställer till oreda.

Så när man utrett matieralfrågan kommer designfasen, den ska man givetvis göra i samråd med tandläkare för absolut bästa funktion, samt att man tillämpar universell design som princip med både hänsyn till olika typer av nedsättningar människor kan ha såväl som kretslopptänk. Detta också för förpackningen.

Man säljer de för ett pris som täcker kostnader samt ger överskott för vidareutveckling av att göra bäst tandborstar. Förutom traditionell butiksförsäljning ska man även erbjuda prenumeration. Detta är ju inget nytt, men att göra det direkt från leverantör gör att man tar bort vinsthungriga mellanhänder som inte tillför något mer än att vilja tjäna pengar på att göra i stort sett ingenting och man kan leverera bästa möjliga tandborstar till bästa möjliga pris.

Marknadsföring måste man ju ha men det finns egentligen inget mer att säga än att ”The good choice is the only choice”.

Utan att ha någon koll så tror jag att en sådan tandborste som smiskar skiten ur de tandborstar i de högre prissegmentet kan kosta strax över en tia och ändå göra en ganska god förtjänst.

I prenumerationskitet så kommer en multiförpackning med almanacksutforming (funktion ej utseende) som anger när det är dags att ta en ny, på detta sätt spar man transport av enskilda enheter regelbundet och kan således minska miljöpåverkan.

Samma väg kan man sen gå med tandkräm, är övertygad att priser inte sätts utefter produktionskostnader utan snarare att om någon har ett extra stort behov så som ilningar eller liknande så tar det ett högre pris bara för att de kan.

Min nästa tanke var. ”Varför? Varför tänker jag ens på detta?” Det är det här som göra att jag hela tiden tappar fokus, för ungefär den här typen av resonemang dyker upp på varje lite input min hjärna får. En mening i en bok kan ta mig långt ifrån det som står i boken.

Tankarna kanske inte är realistiska eller begåvade, men nog fan kan man alltid göra saker bättre om man vill. Och då inte bara tänka på att tjäna mer pengar utan att faktiskt göra saker bättre för människor och förtjäna att man tjänar pengar i större usträckning.

Mögel?

Posted on by
Reply

Som ni kanske vet, eller också inte, så har ju jag fått diagnosen utmattningssyndrom. I väntan på att få komma till psykiatrisk bedömning så är jag sjukskriven och jag fungerar utomordentligt dåligt som person. Jag tror jag har något problem i huvudet i grunden men som jag genom strategier ändå lyckats parera och hålla mig flytande i världen. Under hela tiden jag jobbade så jobbade jag på annan ort och var endast hemma över helgerna. Nu under hösten när jag börjat studera så har jag också varit hemma extremt mycket samt att jag har haft Pudd här varannan vecka.

Jag börjar misstänka att det inte bara är det faktum att min hjärna är tokig, min ekonomi obefintlig och sociala liv torrt likt en öken som ligger till grund för mitt mående. Jag börjar undra om det inte är så att jag påverkas av min boendemiljö.

I mitt tak är det ju vattenfall lite då och då med ganska sporadiska och långa mellanrum. Tog över ett år innan det hände första gången och det var nu ett tag sedan det hände senast. Och där har anticimex gjort fuktmätning och sagt att det är noll fukt, trots att jag några dagar senare efter mätningen kunde skyffla av färgen som var pissvåt med tumnageln.

Vattenläcka i tak droppar genom en spricka.

Taket i mitt vardagsrum när det regnar. (Klicka för större.)

Vatten på golvet från vattenläckan i taket

Gummistövlar erfordras i mitt vardagsrum. (Klicka för större.)

Här kan ni läsa om läckan och se ett videoklipp i mitt inlägg: Vattenläcka (med video).

Dock så är ju fasaden skadad utanför min lägenhet. Full med fukt och där undrar jag om inte det förekommer mögeltillväxt. Putsen trillar av och man ser fukt i byggmaterialet innanför. Sprickor runt ett fönster borde väl vara fri väg in i lägenheten.

Puts som rasar av och fasad som bångnar ut från vägg i underkant.

Fasaden flyr. (Klicka för större.)

Pudd, min son, tycks alltid bli sjuk när han är här hos mig. Det är som han blir kraftigt förkyld med undantaget att det saknas feber. Han får fler epileptiska anfall hemma hos mig. Min tjej som inte bor här men hälsar på långa perioder blir knasig i näsan eller asmatisk varje gång hon är här men blir frisk när hon inte är här. Jag är ju helt väck, smärtor, episodisk galenskap och huvudvärk samt mysko ögonproblem och ont i lederna, ryggen. Ja, i stort sett i hela kroppen har någon krämpa.

Fuktskada vid fönster på putsvägg.

Ser inte bra ut ens i en amatörs ögon. (Klicka för större.)

Ljungby fuktkontroll skriver här på sin sida om vilka bekymmer som misstänks stå i relation till mögel. Och nog stämmer det in på mig livet väl mycket. Nedan är ett utdrag från deras hemsida.

En förklaringsmodell till varför mögel och mögelgifter kan trigga igång diverse olika allergiska symptom, stressymptom, utbrändhetsrelaterade fenomen och andra biotoxiska sjukdomar är att kroppen bildar cytokiner då man utsätts för olika föroreningar och gifter. Cytokiner kan sägas reglera immunitet och inflammation för att verka skyddande, de fungerar likt hormoner* och budbärare som talar om för cellerna och kroppen hur denna ska agera för att skydda sig. Det är ofta cytokinerna i sig som genom denna process löser ut att man på något sätt mår dåligt. Ett exempel är då vi drabbas av någon typ av virus. Cytokinerna kan indirekt leda till feber, illamående, huvudvärk, förkylning och ont i lederna. Samma verkningar kan alltså möglet som man utsätts för sätta igång.

Jag har begärt en mätning av luften i lägenheten och hoppas den görs snart. För jag förlorar förståndet snart. Och det vore ju dumt om det inte är mitt huvud som är problemet i sig, för då blir det så mycket onödigt lidande för mig, Pudd och tjejen samt att jag missar studier och på det hela taget har stängt av mitt ”normala” liv. Och jag kanske kan sluta tro att jag har hjärntumör och cancer överallt i största allmänhet.

Framtidens buss

Posted on by
1

Min son är skarpt förtjust i tåg, bussar, spårvagnar, tunnelbanetåg och järnvägsövergångar. Och likt barn bör få möjligheten att tillgodogöra sig kunskap genom sina intressen så smittar även barns fascination för vissa saker av sig till föräldrarna, eller i alla fall den ena av dem.

Framtidens buss som testas i Göteborg på linje 16, en volvo.

Förarhytt och hjul längst fram, stora entrédörrar. (Klicka för större.)

Så när en helt ny buss testkörs utanför dörren så har det ju inneburit små svordomar varje gång man nästan kommit ut i tid för att komma med denna nya skapelse. Nyhetens behag finns överallt. En söndag skulle vi åka ner till brunnsparken för att inmundiga en dos lokaltrafik, liten kille i rulle med mig bakom med kamera eller mobil är oftast vi nere i brunnsparken. Så i motsatt riktning så kom buss 16 mot eketrägatan, och det var den vita, nya, fina bussen. Vi rände över direkt och klev på och åkte åt fel håll.

Bussen var utifrån vårt perspektiv en klar utveckling. De stora dörrarna som ger en slags högertrafik av/på bussen samtidig kommer snabba på folkflödet vid hållplatserna. Sådant utrymme kommer även rullstol till godo, enklare och lättare att manövrera sig. Ramp att fälla ut fanns i golvet vid den högra dörren.

Därifrån fick man gå in till höger och ryggstödet rullstolen ska stå emot fanns direkt bakom förarhytten. En förarhytt som liknar de som finns på den nya typen av spårvagnar, föraren sitter centrerat med en bra utsikt 180 grader utan att folk står i vägen. Kommer troligen gynna säkerheten en hel del.

Pudd sitter på rullstolsplatsen längst fram med ryggen mot förarhytten inne i bussen.

Pudd vill se "stannar"-skylten, här sitter han på rulleplatsen och ni kan se två av de nedfällbara sätena på barnvagnsplatsen. (Klicka för större.)

Förutom fållan för rullstol fann även två fållor med fyra säten som gick att fälla ned, dock hålls de låsta i uppfällt läge under rusningstrafik, där även barnvagnar kan stå. En på längden i varje fålla eller två på bredden, men då bör de kunna fälla in handtagen för annars står de ut i gången precis vid dörrarna som tillåter högkapacitetsavstigning. Är ett handtag i vägen så försvinner syftet med dörrarna för det blir en flaskhals i gången istället.

Det känns som det är på rätt väg, bl.a. så sitter hjulen längst fram på bussen och därmed frigörs golvyta för passagerarna som slipper ha stora hjulhus byggda i busskupén.

Nu hann jag inte kolla igenom hela bussen under färd och sen ville Pudd absolut åka spårvagn så vidare inspektion får bli vid ett annat tillfälle. Men spontant redan nu anser jag att det fanns ett par saker som kunde förbättras. Och det är det faktum att det bara är en plats för rullstol. Barnvagnar kan alltid stå rullstolsplatser men rullstolar är endast tillåtna på anvisad plats där ett ryggstöd är monterat som rullstolen ska backas intill. Så att i de andra två fållorna offra två fällsäten och istället sätta ryggstöd för rullstol hade varit önskvärt. Pudd har polare som också sitter i rullstol, men de får ju då åka olika turer eftersom det inte finns plats. De nya spårvagnarna har två rullstolsplatser.

Men, för det finns ett stort jävla men när det gäller lokaltrafiken generellt, det är inte alltid det lättaste att få komma med alls. Barnvagnar står ständigt i vägen och trots att rullstolsplatsen är den enda möjliga för oss med rullstol och låtsas allt som oftast inte ens om att se oss. Man ser hur de anstränger sig för att inte se oss till och med, och när bussen står länge på hållplatsen ser man hur obekväma de blir av att försöka inte se oss så himla länge.

Ibland händer det att busschaffören säger åt folk o flytta på sig men de hör till en grupp av busschafförer som är så liten att det skulle ses som obekräftat i statistiskt underlag. Det står att platsen är reserverad för rullstolar och jag tolkar inte det som ”i mån av plats” utan att den är reserverad för rullstolar. En dag satt en så ohyggligt fet man på platsen så att det inte var någon idé att be honom flytta sig, det är dock högst ovanligt.

Oftast är folk hänsynsfulla och förstående. Det är något som händer runt rusningstrafik dock som gör att vi får stå över tur efter tur efter tur. Inte helt sällan står alla längst fram i bussen så vi inte har en chans att komma på. Och längre bak är det till och med lediga säten, men det hjälper ju inte oss det minsta. Dock om några av de som stod upp gick bak o satte sig så skulle vi fått plats.

Entrédörrarna på bussen fram är uppskattningsvis dubbelt så stora. En dörr som ett dörrpar på en vanlig buss.

Ni ser utmarkerat rullstolsplats och en fålla, det finns ytterligare en fålla för barnvagnar till vänster i bild. (Klicka för större.)

Dessutom tror jag att det är västtrafiks bästa chafförer som är utbildade på den nya bussen, som agerar något av ambassadörer för västtrafik för sällan har jag mött trevligare. Jag tror de är dem som man stöter på väldigt sällan ute i verkligheten också, de så kallade undantagen som bekräftar någon regel. Så vad som händer när denna typ av buss blir vanlig och det är de vanliga Sura Saddam och Griniga Gustav som kör bussarna samtidigt som de pratar i mobilen, ett plus är väl att de sitter med ryggen mot passagerarna så man slipper se dem men jag gissar att de kan köra den bussen lika illa som alla andra, nackdelen är att de antagligen kommer se ännu mindre av dem de kör än de gör nu och kan lättare ignorera sina kunder. Gasar som idioter innan man hunnit ställa sig till rätta, tar kurvorna så tanterna flyger och bromsar så det nog ryker ett näsben lite då och då. Har faktiskt tänkt o filma lite när vi åker och klippa ihop en  best of åka med rullstol. =)

Som när den nästan tomma buss 199 (slutat gå nu) körde förbi hållplatsen utan att stanna eftersom en proppfull 99 kom precis efter. 199 hade bara ett par hållplatser kvar till sin slutdestination. Vi som dock skulle åka en hållplats hade gärna följt med den, för den andra fick vi hoppa över då den var knökad. Ergo vi fick vänta 7 minuter på nästa och komma snudd på sent till skolan. Vi hade redan innan hoppat över två eller tre överfulla bussar, så vi var i god tid från början och därför blir det extra frustrerande när den enda bussen med ledig plats helt sonika skiter i att stanna. Ringde dock västtrafik och sa att jag gott kunde tänka mig fängelsestraff för att visa mitt missnöje å det bestämdaste.

Såna saker händer hela tiden, men jag ringer inte och hotar dem med fullständigt namn varje gång.

Framtidens buss som testas i göteborg på linje 16, en volvo.

Da buss! (Klicka för större.)

Så bra att nya bussar är på väg. Men fortfarande måste de skärpa till sig som företag och styra upp verksamheten och ta ansvar för verksamheten istället för att skylla ifrån sig på underleverantörer och upphandlare. Något som är tydligt när man ringer o klagar, det ska vidarebefordras och sen hörde man inget mer.

Framtidens buss parkerad nutidens, ser fräckare ut.

Något gammalt, något nytt, något lånat, något bytt. Blått men vafan det rimmar bättre... (Klicka för större.)

Vem ringer pojken som inte kan prata?

Posted on by
Reply
Stomme av gammal godsvagn, som ett stålskelett

Säga vad man vill om Hitler. Men de handikappade fick vara med på samma vilkor som judarna.

Som far till barn med funktionsnedsättning så har jag lärt mig mycket om livet som säkert många inte har upptäckt ännu. Det måste liksom till ett dödsfall, lite cancer eller något annat för att ruska om i tryggheten.

Men i takt med att Pudd växer och blir äldre så påminns man mer och mer om hur annorlunda vårt liv är. För när man inte pratar så verkar det inte naturligt vara så att folk ringer för att prata. Fortfarande är det som jag hade ett barn som var väldigt liten. Jag bär, jag sköter om och jag ringer och bokar playdates.

Dock så verkar Pudd uppskatta sin ensamhet, faktum är att han många gånger väljer den framför att umgås. Och många gånger när han umgås med någon så umgås han bredvid. Ibland interagerar han fullständigt och då verkar han uppskatta det och vara glad. Så är det så att UFO-egenskaperna kommer sig av den bristande möjligheten till att själv kommunicera på den nivå som hjärnan vill och kan? Papperskartor är statiska och jobbiga att bygga vidare på (tar tid), datorerna innehåller nästan bara representationer av de analoga kartorna med viss möjlighet till dynamik. Men inget sätt är lika snabbt så som samtalet, de dynamiska svängningarna som sker när idéer studsar fram och tillbaka samtidigt som sinnena utsätts för mängder av stimuli.

På ett sätt känns det att vara förälder till ett annorlunda barn är lite som att hålla fyr i en fuktig lägereld. Man får jobba och kämpa som tusan för att det inte ska slockna, men värmen den ger är så himla mycket värd det.

Hur mycket är jag värd?

Posted on by
Reply

Telialoggan kissar mig i ansiktet och treloggan sträcker ut en hjälpande hand, animerad bild.En av andledningarna jag inte kunde få till en ny iPhone från Telia var att jag har det dyraste abbonemanget. Dvs, jag är redan bunden att garanterat betala det dyraste abbonemanget fram till 27:e augusti 2012. Lite drygt 8 räkningar eller vad det kan vara. Därmed går jag inte att mjölka på mera, om jag inte skaffar ännu ett abbonemang.

Att jag betalat räkningar i femton års tid betyder inget, endast om jag varit en sämre kund hade det varit möjligt för mig att få till en bra lösning på mitt problem.

Varför måste jag ha iPhone? Jag måste inte det, men det är bra värdelöst utan. Facetime är det enda självständiga sättet för Pudd att ringa till mig. Sen så sker all synkronisering av kalender för Pudd via iCloud i nuläget. Det var stjärtigt osmidigt med googlesynkronisering så att börja dribbla tillbaka dit gör jag bara inte. iPhone 4 säljs bara med 8 GB dessvärre, klarar mig med 16 fast jag hade 32 och trivdes med det.

Jag ska alltså betala det jag är skyldig fröken Telia fram till augusti. 699kronor * 8 månader = 5592 kronor.

Om jag skulle köpa en iPhone från 3 t.ex. så skulle jag få en på köpet om jag t.ex. köpte med 24 månaders pott á 499 kronor. Det blir 11976 pengar på två år.

Vad jag klurar på, är när anser en annan operatör att det är värt att ta över mig som kund om de skulle ge mig gratis abbonemang fram till när Telia är klart? Jag skulle givet portera över numret och använda mig av det nya abbonemanget och liksom låta Telia ligga och ruttna i en låda.

I exemplet med 3 så kan man ju räkna 11976 (3 totala kostnad för mig som kund) – 5592 (Min skuld till Telia) = 6384 kronor. Så i detta exempel så går väl tre mer eller mindre plus minus noll på mig som kund under den första tiden med tanke på hårdvaran jag ska ha. Men om nätet är bra och jag slipper det däringa tjafset som jag haft med Telia finns ju en överhängande möjlighet att jag stannar för att jag är en nöjd kund. Har haft tre förut, men då hade de inte så häftigt nät och jag var i norrland relativt regelbundet, men nu är jag mest i städer och är dessutom lätt fientligt inställd till telia. Och kan man mäta hur en sådan som jag reagerar och genererar cred till en ny operatör? Skulle en särbehandling av mig istället skada företaget ifall kreti o pleti ansåg att de borde få samma behandling och började stimma och bojkotta den operatören och kanske byta till Telia?

Kanske uppgraderar jag dessutom till 699kr/mån om det visar sig att jag faktiskt ringer så mycket =).

Så vad är den faktiskta kostnaden för en operatör? Är den kostnaden låg i förhållande till vinsten de gör. Inte bara rent ekonomiskt utan även den potentiella vinsten av en trogen kund som är en nöjd kund. Kanske stannar jag hos tre i femton år? Inget löfte, men fungerar saker bra så finns det ingen anledning att byta. Jag värderar kvalitet på en tjänst högre än vad som är billigast. Som det är just idag så har jag ju dyrast, otacksammast och inte särskilt kvalitativt. Senast idag bad jag försäkringskassan ringa igen för jag hörde inte ett skit. -”Ring igen, jag hör inget!” sa jag. Sen när de ringde igen då fick jag veta att det var försäkringskassan. Med tanke på att det rörde min nuvarande situation, ja, då får man anta att jag ansåg det vara viktigt att kunna bli nådd. Jag är den typen av människa som stänger av min telefon, eller ställer på ljudlös utan vibrator och lägger displayen neråt så den inte lyser så jävla mycket, när jag inte vill bli störd alt. sova utan att bli störd.

Så frågan är. Vad är jag värd som kund? Telia anser ju att jag inte är värd något för jag redan är låst i avtal som inte blir högre. Så kan t.ex. tre då, eller tele2 tänka sig att jag är värd något? Fan vet?

Annars då? Jo jag har en telefon med inga nummer inlagda så jag vet inte vem som ringer. Går ju inte att synka telefonen mot en dator överhuvudtaget och knappsatsen är så fucked up att sms är otänkbart, bara ett litet ja eller nej på sin höjd.

Skjut inte en snut… men…

Posted on by
Reply

Jag har klurat på en sak, som vanligt.

Advokater. De är alltid framme och ska till varje pris frikänna varenda skabb på vår planet. De ska försvara företag som skabbar ner miljö och människor. De ska på det hela taget se till att ha rätt fast de har fel, och de är duktiga på att faktiskt ha rätt fast de har fel. Visst är det bra att det finns folk som är bra på lagar o regler, det är synd bara att ingen följer dessa lagar och regler utan det handlar om att tolka och bända lite på reglers betydelse. Det är först när Breivik och liknande, eller muslimer, gör något som advokater säger sig ha en skyldig klient. Och kan man inte ha rätt. Gäller det att i alla fall se till att det handlar om ord mot ord i slutändan, och således går det inte att avgöra vem som har rätt. Alltså har man inte fel.

Så om man avrättar tio advokater. Tio av de mest mediakåta. Gärna någon som har familj, kanske dock frånvarande far/mor med fantastisk advokatkarriär. Bästa är om man plockar äkta hälfter och sen begär att få deras sörjande änkeperson att företräde en i sitt försvar. Kan de allvarligt motivera sig att jobba lika hårt, kan de tro på sina förvridna resonemang lika hårt… ifall de drabbas personligen. Tror inte det.

Men vilken kändiskåt advokat skulle inte vilja företräda advokatmördaren? Ett litet frikännande hade varit så poetiskt på något vis.

Hur vet jag detta om advokater. Det gör jag inte mer än genom kriminella. Har väl känt, och är bekant med folk som åkt in på väpnat gisslantagande, utpressning, misshandel och allsköns otäckheter. Där fanns i alla fall advokater som mer eller mindre tävlade om vem som kunde frikänna den som utfört det mest avskyvärda brottet. Så någon stackare som blivit misshandlad sanslöst fick sin trovärdighet förstörd i rätten och sen se hur förövaren frikändes. Det handlar inte om rätt eller fel, utan det handlar att göra det som är möjligt. Och pressa det som är möjligt.

Så skjut en advokat och du kommer få en bättre advokat på din sida ;) Skjut inte en snut, då slår dem dig sanslöst och behöver ens ingen advokat för att ha rätt fast de har fel.