
Vem bor var? Vem bor kvar? Vems bostad dyrbar?
Just nu jobbar jag i Falkenberg och hur som haver så korsades mina vägar med en fastighetsmäklare. Jag frågade direkt om det fanns något sätt att avgöra om ett hus passar utefter särskilda behov. T.ex. om man har rullstol, rollator, svårt att se o.s.v. Tanken har funnits eftersom jag själv letar efter bostad även om jag inte är särskilt nära ett köp, men dyker den perfekta bostaden upp så får man väl tänka om och se över verkligheten där och då.
Efter kort pressande så visste i alla fall inte den här mäklaren om något på rak arm där och då.
Då sa jag att vore det inte en bra idé ifall man inventerade objekten med fler mått och beskrivningar. Hur ser tillträdesvägarna ut, hur stora är dörrarna, hur mycket lutar vägen upp till huset och hur ser utsikten ut genom fönstret?
Att beskriva mycket med ord är bra för då kan synskadade få det uppläst via datorn och bilda sig en bättre uppfattning och kanske rata objekt utan att behöva ringa och prata med en fastighetsmäklare som troligtvis bara förolämpar den som ringer i ren försäljningkåthet för att kränga kränga kränga. Siffror är rena fakta, fakta som man själv kan ta ställning till.
Det handlar alltså om att redovisa så mycket som möjligt utan att säga vad som är tillgängligt och vad som inte är det. För det är individuellt, det som fungerar för någon fungerar inte för en annan. Så vad är rätt och vad är fel? Ingen vet.
Om jag snabbt fantiserar ihop tre potentiella bostadsköpare ska jag försöka beskriva hur det hela gynnar människor.
Köpare 1: Mycket gammal mamma som inte kommer ut så mycket och rör på sig.
Getrud är 70 år och har precis blivit änkling. Samtidigt har hon råkat ut för en fallolycka som gör det svårt för henne att röra sig och hon har dessutom slutat gå ut och sitter mest inne i sin lägenhet som är alldeles för stor för henne. Hennes son hjälper henne att leta efter en mindre och mer passande lägenhet. Gertrud försäkrar att hon aldrig mer ska gå ut och bara sitta inne, men sonen tycker i alla fall att hon ska kunna komma ut om hon någon gång bestämmer sig för det. Så först vill han att det ska finnas en trappfri entréväg till nya lägenheten, dvs ramp om inte porten ligger i nivå med marken och hiss upp på våningsplanet. Rampen får inte ha för kraftig lutning heller. Dessutom är det lite viktig vad som syns utanför fönstrena, inte bara allmänt utan exakt vad ser man utanför fönstret i just den lägenheten. Då hon ämnar sitta inne väldigt mycket så vill de att det ska vara en så intressant utsikt som möjligt för Gertrud.
Köpare 2: Åke som är medelålders och endast har ledsyn.
Åke ser inte mycket då han endast har lite ledsyn och litar mycket på it-system för att klara av sitt jobb och för att njuta av sitt liv i övrigt. På senare tid har han bestämt sig för att njuta lite mer och utgå lite mer från sina behov för att få ett komfortabelt boende. Han vill veta vad hans framtida bostad har för stöd för synskadade, ledstänger och punktskriftsmärkningar som underlättar för honom. Dessutom vill han veta exakt vilka möjligheter till internet som finns då han är mycket beroende av ett bra internet, adsl skapar för mycket frustration för honom. Sen kronan på verket. Sovrummet måste ha ett stort fönster i öster utan blockerad utsikt. För Åke älskar att känna solen i sitt ansikte och vill göra det varje morgon som erbjuds, han vill vakna i en ljus värld.
Köpare 3: Torsten, en skapligt fet gubbe med hjärtproblem.
Torsten har levt lite för gott i sitt liv vilket han får sota för nu. Men han tänker inte sluta njuta bara för att han är fet och inte orkar så mycket utan han vill ha en bostad med mycket liten nivåskillnad längs hela entrévägen mellan bilen och dörren. Dessutom vill han ha en stor toalett med mycket utrymme på båda sidor av toalettstolen. Boverkets siffror är bara humbug på vad som är tillgängligt, han vill få gott om plats för sin bak på toastolen utan att känna sig överfallen av en vägg från ena eller andra sidan samtidigt. Bilderna på fastighetsmäklarens hemsida är missvisande vad gäller avstånd och utrymme, och Torsten lägger inte en minut mer än vad som behövs i sin jakt på bostad.
I Sverige finns drygt 1,8 miljoner människor med någon typ av funktionsnedsättning. Alla lika unika, alla med olika önskemål om hur deras liv ska vara. Så därför är en neutral inventering bra för bostadsobjekt. Det går att matcha hus med ny ägare betydligt lättare. Jag tror dessutom att många inte ens försöker hitta en bättre bostad för att de inte känner att det är någon idé ens. Så mer fakta och information ger folk möjlighet att ta ställning till vad som är perfekt från början, vad som är en bra grund att bygga vidare på eller vad som går bort.
Handikappanpassat eller byggt efter boverkets normer är bra, men är det tillräckligt för alla? Bara för att en toalett uppfyller kraven från kommunen kanske den inte uppfyller kraven från Torsten. Jag tror att fler köpare kommer att lockas fram, fler parametrar kommer påverka huspris och kanske börjar folk fundera på mer saker när de bygger nya hus eller renoverar i och med en tillgänglighetsinventering. För om de plattar ut entrévägen när de anlägger ny trädgård kanske huset blir mer attraktivt för fler, badrummet mer genomtänkt vid renovering kanske gör att någon penningstark köpare i framtiden vinner budgivningen och ger bättre vinst när man säljer. Köket? Hur ska det renoveras för att maximera köplusten hos köpare?
Jag tänkte jag skulle författa ned detta och försöka sälja in idéen hos t.ex. Svensk Fastighetsförmedling. Men allt man får kontakt med via hemsidan är mäklare som vill sälja saker så jag gav upp och skriver det här istället. Idén är inte ny men så gott som oanvänd. Tillgänglighetsdatabasen är ett liknande projekt som inventerar dittan och dattan. Här gäller det att överföra det till bostadsmarknaden. Jag vet att jag skulle göra ett bättre jobb med att utveckla detta än en mäklare som i brist på jobb tvingas göra detta av sina chefer för att slippa vara utan jobb alls.
Det hade varit lattjo att inventera alla bostäder som läggs ut för försäljning här i Västra Götaland och se om det gör skillnad. Först ett år att optimera beskrivningar och mätningsprotokoll, att ta fram en standardinventering som täcker det som täckas behövs. Sen ett år för att se hur det påverkar marknaden jämfört med övriga Sverige. Fungerar det och ökar omsättningen samtidigt som kvaliteten höjs så torde det väl bre ut sig mer. Det fina med dessa idéer är att om någon snor den, så gynnar det fler och det är bra tycker jag. Så sno den för bövelen!
Finns det ett jobb i potten tar jag det gärna =) Nu kan jag maila Svensk fastighetsförmedling och ge dem länken hit.
