Ett tåg kommer lastat med inte fullt så begåvade beslut.
Givetvis hittar jag inte några källor förutom dhr i detta ärende snabbt nog inför detta inlägg. SJ, har bestämt sig för att piffa upp sina gamla tåg och i processen ta bort rullstolsplatserna på intercitytågens familjevagnar som i nuläget har en sådan plats och rullstolslift. Lugnande besked ges att det ska köpas in ett gäng tåg som återställer antalet rullstolsplatser till dagens antal… om ett år eller så… typ.
Varför köper man inte nya tåg först och renoverar de gamla i samma takt som de nya tågen levereras så att rullstolsplatserna inte blir färre? Vidare så undrar jag varför man ska ta bort platserna alls? Köp nya tåg! renovera gamla och tjoffa in lite fler rullstolsplatser! Så att platserna ökar. Alla som beslutar i dessa frågor borde ställa upp som stödfamiljer minst i ett år och lära känna lite människor utanför sin umgängeskrets så att de förstår att deras beslut har konsekvenser. Motiverar inte dessa beslutsfattare sina höga löner med allt ansvar de tar och allt de måste sätta sig in i för att ta sina beslut. Så ta för i helvete ansvar då och sätt er in i något!!! Bara ansträng er lite, ni behöver ens inte tänka utanför boxen utan bara öppna ögonen. Tittut!
Hur åker ett rullstolsbasketlag tåg??? Svar: En i taget (på de tåg där alternativet erbjuds).
P.S. Ledsen Pudd att jag klankar på dina mestaste favoritfordon, men de vill inte ha dig ombord på sina tåg riktigt i samma utsträckning som du vill åka med dem och det gör lite ont i pappahjärtat. D.S.
Källa: dhr via mynewsdesk
